Leaina

Så känner jag mig ganska kass!
Jag är alldeles för dålig på att ta tag i saker,
alldeles för dålig på att plugga
och alldeles för dålig på att ta hand om mig själv.
Tack gud för en underbar familj och underbara vänner
som ställer upp när ens egna kunskaper brister.
Tack till er som ger mig styrka när jag känner mig som svagast.


I can fool you with a smile...

So much for finishing what we started
But don't take it personal if I'm not broken-hearted
I've had enough, I'll sleep you off
Your memory ain't so tough
Right now I'm hurtin'
But one thing's for certain you'll be

Gone by dawn, out of my way
Out of my heart, out of my face and
Into my past, out of my hair
Off of my mind into thin air
And I might just drive all night long
But you'll be gone by dawn

Who cares if this'll mean starting over
Tonight I swear I'm gonna shrug you off my shoulders
We made mistakes, hey that's the breaks
But now for heaven's sakes
Now don't you worry about me
I'll be fine and you'll be

Gone by dawn, out of my way
Out of my heart, out of my face and
Into my past, out of my hair
Off of my mind into thin air
And I might just drive all night long
But you'll be gone by dawn

I'll be out of my misery
You'll be ancient history
And I'll be on my feet again
Yeah, I'll be on my feet again
Don't you worry about me
I'll be fine and you'll be

Gone by dawn, out of my way
Out of my heart, out of my face and
Into my past, out of my hair
Off of my mind into thin air
And I might just drive all night long
But you'll be gone by dawn

Det finns ingen som du,
ingen i hela världen som kan få mig att må så bra som du får mig att må
Ingen i hela världen som förstår mig som du
och ingen i hela världen som älskar mig som du
Julia Nilsson, det finns ingen som du!

Jag pratar om kvinnan i mitt liv, min alla bästa vän.


Min värld rasade ihop, igen
Inget kändes värt längre. Allt bara... äh.
Jag vill inte, orkar inte, skiter i det.
Men du dömer mig ändå inte, jag får vara mig själv med dig
En glass på Mc Donald's, en cykeltur från stan till Mariehem,
bus med vovven som blivit stor, fula bilder att skratta åt,
fucking åmål och coca cola, yo momma.
Allt det som får mig att må bra, för att det händer tillsammans med dig!
Vi behöver inga ord, inga jobbiga samtal, vänner som du och jag
iakktar och förstår på en gång, inga ord behövs.
Men vi får varandra att må bra

Igår kväll cyklade jag hela vägen hem från Mariehem
till Teg, med ett leende på läpparna och med tanken i huvudet,
Julia Nilsson, det finns ingen som du!

Det tillverkas titt som tätt, maskinerna står aldrig stilla.
Alla har olika serienummer men det klär sig exakt likadant,
har skrämmande lika tankar. Känslorna är svåra att uttala sig om,
känner dom överhuvudtaget? vet dom ens vad känslor är?
De agerar väldigt lika, tar efter varandra, studerar, iaktar.
Ingen kan säga vilken den första dockan var,
den bara fanns där en dag och sedan blev de allt fler.

Jag har aldrig tyckt om att leka med dockor, inte ens när jag var liten.
Men dessa dockor var annorlunda, de tilltalade mig på ett djupare plan
så jag började leka med dockor, vid 17 års ålder.
Jag började må bättre, hitta en väg i livet, ett ljus och kanske tom en mening?
Men så hände något. Min favoritdocka försvann...
Den blev ersatt av en annan docka. En docka med kyla i ögonen
En docka jag inte kände igen och inte ville lära känna heller.
Den nya dockan skrämde mig.

Dom andra dockorna lades undan ett tag, jag fann ingen glädje i dem längre
Jag ville ha tillbaks min äldsta docka, min favoritdocka, men den var borta.
Jag förstod ingenting. Någon hade bestulit mig på det nästan bästa i mitt liv!
Någon hade stulit det som gav mig glädje och ersatt det med något grått och kallt.
Något som jag inte alls ville ha. Jag har börjat fundera, på att sluta leka med dockor helt,
i alla fall tills jag hittar min favoritdocka igen. För tills jag gör det,
är dockfabriken stängd.

Ibland vill man bara inte mer.