Förebilder (?)

Vad händer egentligen när man träffar en gammal förebild
och inser att denne har förändrats totalt. Den människa du en gång
verkligen såg upp till och uppskattade att prata med har blivit en främling.
Jag blev oerhört besviken. Livet kanske har varit hårt mot dig, men tro mig,
jag har också fått min beskärda del om inte mer men jag valde att försöka bli
en bättre människa av det och att blicka framåt. Du ramlade raklång någonstans på vägen.
Du är inte längre den person jag en gång såg upp till. Ge mig honom tillbaks så kan vi prata igen.



Tandis

Hej på er!

Ursäkta att det varit ett tag sedan sist. Att kag för tilfället inte kan prata är väl ingen ursäkt,
för skriva kan man ju ändå! Jag har varit hos tandläkaren och blivit opererad.
De skar upp mitt tandkött på båda sidor längst bak i nedre käken och plockade
ut mina visdomständer som enligt läkarna skulle bli till problem för mig senare i livet
om inga åtgärder vidtogs. Nu är jag så svullen att det inte ens är kul. Kan som sakt inte prata...
och det gör ont. Jag svär. Alla som ser mig skrattar och det förstår jag för jag känner inte igen mig själv,
men ärligt talat. Jag vet inte om det var värt det. Förbannade skit, hem och knapra ibumetin igen!

Jag har för övrigt startat en karriär som fristående hudvårdskonsulent, så skulle du eller någon du känner,
vara sugen på att boka in en kväll med gratis hudvårdsrådgiving och testa en massa fantastiska produkter,
utan vidare köpkrav eller dylikt hör gärna av dig till mig på: [email protected]

Förutom detta så är det väl det gamla vanliga som gäller. Livet rullar och mitt face är jävligt runt.

Ha det gött och operera aldrig bort era visdomständer, för guds skull!

Just everything

Gårkvällen var verkligen lite av allt.
Slöseri med pengar på shape up som sög.
Känslan av att bli utanför igen.
Ett kärt återseende med en gammal arbetskollega.
Dans med någon jag tycker om.
Våldsamma utbrott, blåmärken,
panikångestattack. Mer alkohol.
Bekännanden, långa pratstunder,
en kram, en fjäderlätt kyss på halsen.
Vakna upp hemma, igen.
Hände allt det där eller drömde jag?
Huvudvärken och blåmärket runt min handled
är bevis nog. Jag drömde inte.
Men det är glömt.

Stoppa misshandeln!

Jag blir uppriktigt sakt irriterad när jag ser folk
som skickar iväg skärmmeddelanden på tex apberget
där dom skriver hur mycket dom älskar sin pojk/flickvän
och så kollar man in deras sida och ser att jaha, dom har varit tillsammans
i max en vecka. Vart är världen på väg?

För mig är de orden något väldigt stort och mäktigt.
Jag säger det inte till vem som helst och jag vill inte höra dem
från vem som helst heller. De jag säger de orden till vet att jag menar det
och när jag får det tillbaka vet jag att dem menar det.
Att säga "jag älskar dig" ska inte vara ett vardagsuttryck, det ska vara något fint och speciellt.

Sluta misshandla något fint och vackert. Det finns inte så mycket sådant kvar i vår värld.
Vårda det som ett frö. Ta hand om kärleken och vårda den ömt, fröet kommer att växa
till slut och det kommer att blomma. Men tills dess, vårda det ömt.

Stoppa misshandeln av något så vackert och skört.

sweet

Utgång igår, slutade på rex efter några vändor runt stan
i hortans party buss. Stämningen var på topp, så jävla sweet!
Första timman ägde men sen blev det så sjukt mycket folk,
svårt att andas och man kunde knappt röra sig,
Jag lyckades självklart tappa bort mina vänner och tappade peppen rejält
men sen hittade jag igen några andra snyggingar, ida, totte och idas kompis
som jag aldrig mins namnet på (förlåt!) så då peppade jag upp lite igen.
Senare hittade jag mina pojkar igen så det var nice. Anna spenderade kvällen
med att bugga med en söt kille. Allt som allt var det en rätt lyckad kväll men
jag och Jonas drog hem tidigt, blev less på syrebristen och svettlukten från den
hoppande folkmassan som fick en att kastas åt olika håll... Subway på vägen,
stannade utanför SF och käkade och såg på en väldigt full självmordskandidat
som rusade rakt ner mot älven fast väjde i sista stund. Han var galen...
Daniel var en pärla och plockade upp oss och körde hem oss, tack! <3

Kvällens lärdom: Gå aldrig ut bara två tjejer om ni inte har samma inställning för kvällen,
en kille kan sabba så mycket för det är inte kul att dansa själv.

It was good for her

lillvuxen

När blev man helt plötsligt vuxen?
Jag känner mig inte vuxen, jag känner mig 17...
Satt på bussen på väg hem och pillade på bussbiljetten
och lyssnade på musik på alldeles för hög volym,
20 sek vuxen. När blev jag vuxen?

Jag ska göra ett ärligt försök nu. Ett ärligt försök ger jag den här skiten, igen.
Varje måndag samma sak "nu ska mitt nya liv börja" guess what, fuck mondays
mitt nya liv började idag! so far so good. Och... jag har skickat efter en baddräkt, från ellos.
Nu bara måste man fixa det här. Jag styr upp mitt liv nu och deven är underbar och hjälper mig!
Hon skulle baka morotsbröd till mig, vilken kvinna! <3

Jag har fått min hyra reducerad med 800 spänn, känns skönt!
jag har beställt efter skitsnygga kläder som förhoppningsvis kommer på torsdag,
jag får besök av en kompis från övik över helgen,
jag har någon som fortfarande älskar mig och låter mig veta det,
jag har underbara  vänner och en underbar familj
jag har mysiga djur som håller mig sällskap när jag känner mig ensam,
jag har planer för framtiden,
är jag lycklig? nej.

Jag försöker bara se de bra sakerna i tillvaron för tillfället, men de dåliga
och de som gör ont äter upp mig. Jag vill inte vara vuxen, allting var lättare
när man inte hade vad som känns som hela världens ansvar på sina axlar.
Jag är ett barn, ett vuxet barn. Totalt vilsen.

Blurry

Svart, vitt, svart, vitt, vitt, svart, svart, vitt, svart.

Någon är nära men ändå inte här,
ett hjärta slutade slå
någon måste opereras
och någon fick ett fruktansvärt besked.


2009 fick en förjävlig start. Att hoppas på en bra start
var tydligen för mycket begärt. Det är kaos i min hjärna
och mitt hjärta. Jag vill bara krypa in under täcket och gömma mig,
som när jag var liten. Men den här gången vill jag inte hoppa fram och
ropa bu. Inga fotsteg i rummet, ingen kommer för att se vart jag är.
Jag är ensam i mörkret, igen.


När allting känns som hopplöst så ger han mig ett tecken
och ja, det var ett tydligt tecken.



Du vet, inga ord behövs för att föra ett samtal mellan oss.

vitamin boost

Jag har druckit 1 liter godmorgon juice idag
tagit en shot blutsaft samt en sana sol eller vad den heter(?)
yummy.

Jag passar på

Gott nytt år allesammans! jag säger det nu,
eftersom inte ens jag är så tragisk, att jag sitter
bänkad framför bloggen vid tolvslaget.
Hoppas det nya året för med sig mer gott än detta året gjort.
I morgon lär alla jag känner vara bakis utav bara fan,
men inte jag, nej för jag ska sitta på ett flyg hem till
kalla ovälkomnande umeå igen.
Lördag den 10:e blir vårt nyår brudar, jag längtar!

Idag har jag...

Varit i Ystad med mamma och fyndat.
Svart nyårslinne (bilder kommer) 150:-
svarta leggings i glansigare material med
"diamanter" nedtill 150:-

Hittat(!) en foundation i min nyans
helt oöppnad precis utanför ingången till Åhléns.

Fått mina tre liter sprit som jag beställde med papi som åkte till Tyskland över dagen.
En Bacardi Lemon
En Absolut vodka
och någon typ av tutti frutti sprit (?)
samt en tetra 3 liter vitt vin.
Lovely!

Att inte glömma så fyndade jag igår också, ett par svarta
stövletter med kilklack för 220:- på rean
samt ett par svarta nike sneakers för 350:-

Ibland flyter allt! (:

Rimfrost



Rimfrost kom till mig
kyl ned mina sinnen
gör mina tårar till kristaller av is

Rimfrost kom till mig
Jag vill smaka på dig
Jag vill bli ett med dig

Rimfrost kom till mig
frys mina minnen till stillbilder
ett ögonblick av lycka,
när jag hade dig

Rimfrost, kom tillbaks till mig.




Angel

I'm chokin
suddenly it's getting so hard to breath
I'm chokin, and theres no one that notice me


jag sprängs snart. Tårar som vägrar komma ut.
själen som gör uppror. Impulser att skada sig själv.
Att nästan ge upp. Jag orkar snart inte. Vart tog jag vägen?

Release me

Kall metall mot naken hud,
varma vattendroppar som får
det att ånga, tankar som släpps fria
hopkurad, liten, sitter jag där
vattnet smeker min nakna kropp
och för en gångs skull tystnar rösterna
i mitt huvud och jag känner mig fri.


Konsten att aldrig lära sig...

Somliga lär av sina misstag, men inte jag.
För mycket igen, full när man vaknar runt fyra,
något klarare men en aning onykter runt halv elva.
Vaknade dessutom i soffan med hälften av kläderna på?
Jag hade nog kul igår ändå.

Jag och Julia är bäst tillsammans. Hennes Erik kunde inte följe med igår,
jag tycker om honom jätte mycket men på något sätt känndes det som skönt också
att det blev bara jag och jullo, som förr, när  det inte fanns ett bekymmer i världen.

Jag befinner mig i limbo just nu. mellan två världar varav jag inte vet till vilken
jag egentligen existerar. Allt är bara små luddiga moln och jag känner mig
konstig. Jag är inte mig själv helt enkelt. Ibland är det svårt att andas, lungorna trycks ihop.
Jag känner mig svimfärdig. Någon ropar på mig men rösten är långt borta,
jag vet inte längre vart eller vem jag är.


Jag lär mig aldrig.


You can't play on broken strings

I'm a broken string...


Jag vet att du läser här ibland. Jag hoppas att du ska läsa detta:
Jag kanske inte pratar om det, jag kanske inte visar det helt öppet,
eller så är det det jag gör, för jag ser ofta oron i dina ögon.
Jag är ok, jag försöker i alla fall vara det. Du var min grund att stå på,
du var min klippa att luta si mot, du var mitt allt, är mitt allt, kommer alltid att vara.
Just nu är jag inte mig själv. Jag behöver tid, men jag binder dig inte till mig.
Du är fri att gå vart du vill, när du vill. Du är en fri man att göra vad du vill, fatta dina egna beslut.
Det är inte längre "vi". Tanken är skrämmande men jag måste lära mig att stå själv igen.
Förr kunde jag och jag vet att jag kan klara det igen. Jag måste det, för min egen skull.
Tvivla aldrig på att jag alltid älskade dig, att jag alltid kommer göra det.
Du har en del av mitt hjärta, du är en del av mitt liv och kommer för alltid att vara,
oavsett vad framtiden utvisar. Glöm inte bort mig, jag kommer aldrig att glömma bort dig.

...

And you cant fight the tears that aint comin...

I havent been myself lately.


Jag kan inte förstå hur fruktansvärt självisk jag varit.


I'm not a perfect person
theres many things i wish i didn't do...

Corona loves you baby!

I kväll blir det Corona, sprit, shaka ass, träffa Julia, och njuta för hela slanten!
Ja har en halv sjua kvar i min kyl sedan sist. Lovely. En kväll med min Julia och en riktig dimma
är vad som väntar! Vi ses i dimman, Corona loves you baby!


Lätta ditt hjärta, släpp ut dina tårar

Idag var dagen för morfars begravning.
Jag hade aldrig varit på bågon begarvning tidigare.

När jag satte foten i kyrkan var det som om någon slog
ur mig all luft. Jag började gråta, försökte hålla koll på andningen,
vitgula prickar dansade i sidorna från ögonvrån,
själen gjorde uppror inuti mig. Till sist gick vi in i samlad trupp,
mormor, jag, mamma, lillebror och pappa.
Våra platser var på första bänkraden, närmast präst och kista.
Alla grät i tystnad medan orgeln började dåna.
Vackra toner som steg mot taket.

Sedan fick vi gå fram och ta ett sista avsked. Jag lade min röda ros
på kistan, kysste min frälsarkrans på gudspärlan och sade "jag älskar dig morfar"
sedan fanns det ingen hejd på tårarna. Allting blev verklighet.

Det var en otroligt vacker begravning, jag kommer alltid att minnas.
Som prästen sa: Detta är inte sista hållplats.
Jag kommer träffa min morfar igen, tills dess så lever han vidare i hjärtat och minnet. 

Mitt vinterland

Jag är inte lycklig. Jag mår inte bra. Men någonstans finner jag styrkan varje dag.


Ronja min lilla kattunge är nog den mest sociala katt jag någonsin träffat på.
Hon följer en vart man än går och när man väl sätter sig någonstans så är hon snabb dit
och bokstavligen faller ihop så nära min kropp hon bara kan. Lägger sig på rygg, tittar på mig,
åmar sig lite och kurrar som en tok. Hon är fantastisk! :) lillfia.

Jag är sjuk. Hemma från jobbet för första gången sen jag började där för 2 ½ år sen.
På ett sätt kan jag känna att jag faktiskt förtjänar att ta ut en sjukdag, men samidigt känner jag skuld.
why? Febern har gått ned lite tror jag så jag ska försöka ge ig ut på en kortare promenad
om jag får lite mer kraft i kroppen. Just nu läser och sover jag bara omvatannat. Allt är luddigt.
I kväll får jag i alla fall komma hem och bli ompysslad en aning, I morgon åker vi.
Jag måste finna styrkan.

Gode gud hör min bön. Jag ber till dig.

23 sagar kvar.

1:a December.  Alla stressar inför julen, julklappar ska köpas,
julkakor och godis ska bakas, granen ska pyntas.
Alla rusar framåt men själv står jag still.
Själv försöker jg förbereda mig på en begravning,
som ska genomlidas. Min morfar är borta, för alltid.
Själv försöker jag förbereda mig på alla minnen
som tränger på extra mycket vid juletid.
Det var längesen jag var barn runt jul, 5 år ungefär.
För 5 år sedan dog jule-andan för mig.
I år blir det ingen jul alls. Middag med kusinerna
hemma hos mormor i huset som morfar byggt med unga händer,
men ingen morfar. Det blir ingen gran, inga julklappar.
Middag, kanske något julprogram på tv och sedan sova.
23 dagar kvar.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0