Mitt vinterland

Jag är inte lycklig. Jag mår inte bra. Men någonstans finner jag styrkan varje dag.


Ronja min lilla kattunge är nog den mest sociala katt jag någonsin träffat på.
Hon följer en vart man än går och när man väl sätter sig någonstans så är hon snabb dit
och bokstavligen faller ihop så nära min kropp hon bara kan. Lägger sig på rygg, tittar på mig,
åmar sig lite och kurrar som en tok. Hon är fantastisk! :) lillfia.

Jag är sjuk. Hemma från jobbet för första gången sen jag började där för 2 ½ år sen.
På ett sätt kan jag känna att jag faktiskt förtjänar att ta ut en sjukdag, men samidigt känner jag skuld.
why? Febern har gått ned lite tror jag så jag ska försöka ge ig ut på en kortare promenad
om jag får lite mer kraft i kroppen. Just nu läser och sover jag bara omvatannat. Allt är luddigt.
I kväll får jag i alla fall komma hem och bli ompysslad en aning, I morgon åker vi.
Jag måste finna styrkan.

Gode gud hör min bön. Jag ber till dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0